Till Unicare.nu
Bli patient
Hitta hit
Till 1177.se

Vårdtjänster

Sjukskrivning

Här nedanför hittar du en del allmän information om vad som gäller vid sjukskrivning. Informationen är tagen från Försäkringskassans hemsida på www.forsakringskassan.se.

När kan man bli sjukskriven?

Sjukskrivning kan bara bli aktuell om det finns en sjukdom eller skada som medför att du inte kan utföra dina arbetsuppgifter. Det går i många fall bra att arbeta trots sjukdom eller skada.

När kan man inte bli sjukskriven?

Svåra livshändelser, konflikt på arbetet, svårigheter att få ihop livspusslet, relationsproblem och annat kan göra att man mår dåligt, men är ingenting man kan bli sjukskriven för.

Par gar pa gangstig

Kan man bli sjukskriven vid arbetslöshet?

Om du är arbetslös kan du enbart vara sjukskriven om sjukdomen/skadan medför att du inte klarar av att utföra något som helst arbete på hela arbetsmarknaden, inte ens mycket enkla arbetsuppgifter. Som regel är sjukskrivning därför inte aktuellt om du är arbetslös.

När behöver jag ett sjukintyg?

Om din första sjukdag är 15 december 2020 eller senare behöver du ett läkarintyg från dag 22 i sjukperioden när du ansöker om sjukpenning. Detta gäller till och med 30 juni 2021.

Om din första sjukdag är före 15 december 2020 så behöver du ett läkarintyg från dag 15 i sjukperioden när du ansöker om sjukpenning.

Om första sjukdag är 31 oktober 2020 eller tidigare så behöver du ett läkarintyg från dag 22 när du ansöker om sjukpenning.

Detta gäller oavsett om du är anställd, arbetssökande eller föräldraledig.

Tidsgränserna för läkarintyg gäller oavsett sjukdom och inte bara covid-19.

Om du redan är deltidssjukskriven och blir sjukskriven i en högre omfattning behöver du fortfarande lämna ett läkarintyg till Försäkringskassan från dag 8 i den nya ökade sjukskrivningen.

Hur får jag tag på mitt sjukintyg?

Vanligtvis skickas ditt sjukintyg direkt till Försäkringskassan. Du måste själv lämna en kopia till arbetsgivaren. Du kan ladda ner intyget från Försäkringskassans hemsida eller via 1177 vårdguiden E-tjänster.

Vad behöver jag mer göra?

Du behöver sjukanmäla dig till Försäkringskassan eller kontrollera att din arbetsgivare har gjort det. Du måste själv ansöka om sjukpenning på Försäkringskassan.

Vem beslutar om rätten till sjukpenningen?

Det är läkaren som gör den medicinska bedömningen om sjukskrivning behövs och i vilken omfattning, men det är arbetsgivaren som fattar beslut om rätten till sjuklön och Försäkringskassan som fattar beslut om rätten till sjukpenning.

Vad behöver läkaren veta?

För att kunna utfärda ett sjukintyg behöver läkaren information om aktuell sjukdom/skada och hur den begränsar dig. Det innebär att du behöver förklara vad det är som gör att du inte klarar av dina arbetsuppgifter. Läkaren behöver också veta vilka undersökningsfynd som kan förklara din nedsatta arbetsförmåga och du kan därför behöva genomgå olika undersökningar.

Vad är syftet med sjukskrivningen?

En sjukskrivning är en aktiv del av din behandling och ska tillsammans med andra rehabiliterande åtgärder bidra till att du återfår din arbetsförmåga.

Vad är en rehabiliteringsplan?

I samband med sjukskrivning som kan misstänkas bli långvarig ska man upprätta en rehabiliteringsplan. Målet är att gynna ditt tillfrisknande och därmed din återgång i arbete. Om du inte följer rehabiliteringsplanen ökar både risken att du inte tillfrisknar och risken att Försäkringskassan inte beviljar fortsatt sjukpenning.

Vad förväntas av dig under sjukskrivningen?

Det är viktigt att du själv är med och tar ansvar för ditt tillfrisknande. Det är ett krav för att erhålla sjukintyg att du följer givna ordinationer. Det kan t ex röra sig om behandling med medicin eller kontakt med sjukgymnast eller samtalsterapeut. Du kan också få egenvårdsråd, som t ex regelbunden fysisk aktivitet eller att upprätthålla goda sömn- och kostvanor. Regelbunden kontakt med arbetsplatsen eller arbetsgivaren kan också vara värdefullt.

Vad finns det för risker med att vara sjukskriven?

En sjukskrivning kan ha negativa effekter för din återhämtning och negativ inverkan på hälsan. Vid sjukskrivning är det lätt att den vanliga strukturen på dagen försvinner, t ex att man vänder på dygnet, motionerar mindre och äter sämre. Det riskerar att leda till depression, social isolering och utslagning från arbetsmarknaden. Ju längre sjukskrivning desto svårare kan det vara att återgå till arbete. Det är därför viktigt att undvika längre sjukskrivning än nödvändigt och bra om en sjukskrivning kan begränsas till deltid.

Vad händer om du inte kan börja arbeta?

Om det fortfarande finns begränsningar i din arbetsförmåga då din sjukskrivning löper ut kan det bli aktuellt med förlängning. Detta måste en läkare bedöma och som regel behövs det ett läkarbesök.

Vad händer om Försäkringskassan inte godkänner rätten till sjukpenning trots sjukintyget?

Om Försäkringskassan anser att information saknas i sjukintyget skickar de begäran om komplettering av sjukintyget till aktuell läkare. När Försäkringskassan har fått den information de anser sig behöva för att kunna göra en bedömning tas beslut om din rätt till sjukpenning. Trots att din läkare har bedömt att du inte kan arbeta kan Försäkringskassan avslå rätten till sjukpenning.

Rehabkoordinator

På vårdcentralen finns det en Rehabkoordinator som är en resurs för dig som patient som är i riskzonen att bli sjukskriven eller är sjukskriven. Syftet är att underlätta för dig som patient att återgå till arbete/arbetssökande.

För dig som patient kan Rehabkoordinatorn:

  • vara ett stöd och coacha dig bland annat i kontakten med Försäkringskassan/Arbetsförmedlingen och/eller arbetsgivare.
  • vid behov ha kartläggande rehabmöte/telefonsamtal med dig för att bland annat följa upp din sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan.
  • kartlägga ditt rehabiliteringsbehov i samverkan med teamet på din vårdcentral.
  • initiera tidiga insatser med arbetsgivare/arbetsförmedling i samråd med din läkare och efter samtycke från dig.

Samtalsterapi

Viktigt att tänka på

För många sjukdomar innebär inaktivitet att läkning förhindras eller försenas. Att vara aktiv i lagom mån är ofta bra för måendet och tillfrisknandet.

Arbete gör oss inte sjuka – arbete är ett sammanhang som bidrar till hälsa och det som är farligt är brist på återhämtning.

Stress är inte farligt – stress blir farligt när man avstår från att hantera den.

Om du vantrivs på arbetet är lösningen inte sjukskrivning – du behöver du ta eget beslut om förändring.

Om du har ont – beror det på sjukdom eller är det en signal? Alla kroppar behöver användas för att man ska må bra.

Du kan inte vila dig till bättre kondition (mindre trötthet, mer ork) – du behöver träna.

Vilka tidsramar gäller vid sjukskrivning?

Dag 1-14 kan arbetsgivaren betala sjuklön. Därefter övergår ansvaret till Försäkringskassan.

Så här bedömer Försäkringskassan din rätt till ersättning:

Dag 15-90 kan Försäkringskassan betala ut sjukpenning om du inte kan utföra ditt vanliga arbete eller ett annat tillfälligt arbete hos din arbetsgivare.

Dag 91-180 kan Försäkringskassan betala ut sjukpenning endast om du inte kan utföra något arbete alls hos din arbetsgivare.

Dag 181-365 kan du endast få sjukpenning om du inte kan utföra annat arbete som är normalt förekommande på hela arbetsmarknaden. Detta gäller inte om Försäkringskassan bedömer att du med stor sannolikhet kommer att kunna gå tillbaka till ett arbete hos din arbetsgivare före dag 366.

Efter dag 365 kan du endast få sjukpenning om du inte alls kan utföra något som helst arbete som är normalt förekommande på hela arbetsmarknaden.

vag i skogsdunge